Sparat under: Penis | Etiketter: örtsalt, bananasplit, fingerborgar, Halloween, päron, skit
Fan, här står man. Mellan Jack och sömnen och undrar var fan alla monster tog vägen.
En liten gnista kreativitet syntes under ett fåtal sekunder blixtra förbi när NitroTracker återupptäcktes i mitt DSX-kort och hoppets låga angående en andra 8-Bit Unit-demo tändes åter. Vem vet.. Ett som är säkert är att mina trogna läsare blir de första som får höra ifall det blir något av skiten.
Snön har redan gjort vägarna nästintill omöjliga att färdas på för oss som inte kör i flera ton tunga dödsfällor till större delen navigerade av mentala kalhyggen, disträa levande lik som trakterar medelåldern och hängivna Errol-fans. Det är ett helvete att det ska till att snöa så här tidigt på året, men man förtjänar väl inte bättre som man gnällde om frånvaron av snön förra vintern. Sent skall syndarna vakna, så jag hatar snön ändå. Men det är fint att kika på, det ska jag inte förneka.
Mirror’s Edge-demot är uppe på PSN så tanka det om du inte redan gjort det, helt klart ett av årets coolare spel. Jag spelar bara Mario Sunshine nuförtiden, det är ett slit. Dampar runt på småspel vid sidan av men dom förtjänar ingen uppmärksamhet i FYFAN, det säger jag er.
Vi åt nyss varsin enorm bananasplit, bild på regnbågens slut kommer imorgon, nu ska vi kolla på Halloween (no shit, så förutsägbar är jag) och götta oss.
——————————————————
Hej allihopa, Kicki Danielsson här! Jag blev ombedd av Starfighter via telefon igår att ladda upp en bild på något, han sa att han lovat en sådan efterhand..? Ja, eller nåt sånt, han gick inte in på detaljer då han verkade vara väldigt upptagen med att tillfredsställa sig själv. Han väste något om det totala hatet och massmord innan han försvann i luren så vi får hoppas att jag lägger in rätt bild nu. Tjingeling!
Sparat under: Penis | Etiketter: arbetsförmedlingen, Assassins Creed, AVGN, Dodonpachi DOJ, God of War, Halo 3, klistermärken, Mega Man 9, Projekt, springa, trofé
10:09 Starfighter
Det är alltså tänkt att dagens blogg ska bli kontinuerlig över en längre tidsperiod. Som en levande dagbok, som blir mer och mer ifylld allt eftersom dagen förflyter. Uppdateringar kan ske när som helst, av både mig och Linnea. Det blir nog en hel del alkohol inblandat, men det kan nog ge lite extra krydda. Nu är klockan 10:11 och jag värmer upp dagen (och den dåliga ryggen) med lite musik och snart ska jag försöka få Linnea att gå upp och äta något så vi kan spela Halo 3 sen. Playlisten som kommer komma på tal är alltså en dokumentation (meningsfull va?) över låtarna som spisas under dagen. Bara de låtarna som är lite extra bra får vara med, så vi skriver inte ner allt som shufflas fram.
Playlist hittills:
Niggers With Attitude – If it ain’t ruff
Niggers With Attitude – Straight out of Compton
Kimya Dawson – Loose lips
Kimya Dawson – Rollercoaster
Kimya Dawson – Sleep
Kimya Dawson – So nice so smart
Bloodhound Gang – Bad touch
Hello Saferide – Long lost penpal
————————————————-
11:19 Starfighter
Sådär, då var dagen lite mer ”startad”. Linnea har ätit frukost och begett sig ut på springrunda, jag följde med ut i alla fall (kredd till människan som orkar springa runt i skogar) för att hjälpa henne riva ner ett vidrigt klistermärke som ville att alla i Dalarna skulle bli nationalister. Det har blivit fler av de där helvetesåsikterna i klistermärkesform om man får tro Linnea, hon har hittat och pillat bort asmånga på sista tiden. Detta satt dock lite väl högt upp, så jag fick komma till undsättning och göra världen lite bättre.
Så nu ska jag sätta igång lite Assassins Creed, hade inte tänkt börja på ölen förrän efter klockan tolv, så jag har lite dötid att slå ihjäl nu.
Playlist-fortsättningen:
Iggy and The Stooges – Search and destroy
Iggy Pop – Passenger
Iguana Party – Efterlyst
Iguana Party – Förlorarnas bar
Iguana Party – Gud i sin värld
Pig Destroyer – My fellow vermin
Lars Fredriksen & The Bastards – Switchblade
Daniel Lemma – If I used to love you
Östermalm Boys – Jävla sockärring
————————————————-
12:48 Starfighter
Nu är första ölen nere och Linnea spelar Mega Man 9. Vi spelade Dodonpachi DOJ innan, det gick inte särskilt bra. Men jag älskar det spelet. Så straxens ska vi sticka och handla förnödenheter såsom groggvirke, mat och bakfyllemat. Det ser ut att bli limeläsk och passionsfrukt- & ananassoda och sen en massa grönsaker.
Det blev ett avbrott i spelandet för att Linneas mamma ringde och gnällde om att Linnea inte är med i arbetsförmedlingen – så nu är hon pissed. Jag dricker lite mer Åbro.
————————————————-
14:45 Starfighter
Minsann! Nu har vi handlat, lagat mat (kind of, det står och bubblar nu, ska strax äta) och druckit lite mer. två pilsner och en grogg har det blivit, men än är det långt kvar att vandra. Vi hoppas på att spela lite Halo 3 efter maten, så det blir gjort.
————————————————-
17:19 Linnea
Halo 3 avklarat. Jag har aldrig nånsin varit mycket för fps. Speciellt inte rymdiga sådana. Men det här var skoj, rätt omväxlande, vapnen och fordonen coola, även om jag erkänner att det var dumt av mig att inte spela de andra två först. Storyn var otroligt förvirrande på grund av detta. Jag är sugen på mer blod. Ge mig mer. Jag blir mer och mer blodtörstig när det gäller spel. Köttigare, blodigare, slafsigare, mer actionfyllt.. MER! Jag har påbörjat God of War för att stilla min blodtörst ytterligare.
P.S. Jag ska gifta mig med Kirby D.S
————————————————-
18:15 Starfighter
Nu har vi kollat senaste AVGN-avsnittet (thaaats right, the show you hate) och det var underhållande. Bra slösnack under fint drickande. Linnea satte igång God of War direkt efter. Eller, så snart vi blandat till ny grogg åt henne och mig i alla fall. Min grogg är snart slut och ytterligare en pilsner hägrar. Jag har typ 7 kvar av 12, vilket betyder att jag druckit.. 5 stycken 7,3′or och två groggar. Det ska bli mycket mer.
Playlist mer:
Rancid – The wars end
??? – ??? (asbra)
To What End – Traditions, fast denna ska vi lyssna på efter God of War
————————————————-
19:07 Starfighter
Jag är ASpissnödig!”
————————————————-
22:59
Fortsättning, förklaring och avslut imorgon, för nu kan vi inte skriva bra.
————————————————-
12:23 Starfighter
Jag blev ninjafull (8 flaskor 7,3% och ett gäng groggar), skitförbannad och duschad. Jag har inga större reflektioner eller kommentarer på det.
Så nu lyssnar jag på Belle & Sebastian – Expectations. Idag är det tänkt att vi ska äta bakfyllepitabröd med bakfyllemycket dressing, snuggla i sängen framför Min granne Totoro och så ska jag prova spela Halo 3 på Heroic och få min röv handed to me. Jag har en trofé från gårdagens korta äventyr.
————————————————-
Sparat under: Penis | Etiketter: Fittnils är i Turkiet!!1, Halo 3, Trasig rygg
Brokenfighter
Jag tänkte börja det här inlägget med att avslöja att jag inte är någon superhjälte. Jag tar ner mig från piedestalen ni satt mig på nu, så håll i hattarna.
Jag har en relativt trasig rygg. Den är svagt S-formad enligt kiropraktorer (naturligtvis ingenting som syns) och orsakar att en del nerver hamnar i kläm ibland. Vanligtvis blir det som värst nån gång varje kvartal, och då behöver jag betala rysligt många hundralappar till en girig kiropraktor för att sen kunna gå omkring som en happy camper till nästa besök några månader senare. Igår var en sån dag då ryggen bestämde sig för att ge upp, det högg till och den bekanta känslan av att någon trycker ihop mina lungor kom som ett brev på posten.
Jag är inte den som är den, utan jag avvaktade tills idag med att ringa till kiropraktorn, det går ju över ibland och lite smärta ska väl inte vara hela världen att rida ut. Men det visar inga tecken på att bli bättre så jag ringde. Gubbfan är i Turkiet. Ska ringa honom på måndag för att få en tid, och det ser inte bättre ut än att jag får vara ganska så sängliggande fram tills dess om det inte blir bättre. Trevligt.
Halo 3
Vi spelar Halo 3 nu, det kunde gärna varit tydligare med vad man ska göra. Kommandon ropas lite slött ut av våra datorstyrda medspelare, men det är varken textat när dom pratar, eller automatisk volym. Alltså – är man långt bort så hör man inte. Varenda gång det är miljöbyte så går vi vilse och följer väggarna tills vi tillslut hittar rätt – vilket börjar bli lagom irriterande. Vidare syns inte bilden hela vägen ut, det vore väl för jobbigt att widescreen-anpassa gameplaysekvenserna kan jag tänka, det är ju inte så att widescreen är standard nu för tiden. Men annars har vi roligt, det är ett ständigt skjutande och hifivande här i soffan så.. Det får vara värt de två hundralapparna det kostade. Man fick även med nån månad guldmedlemskap på Live, men wo fucking ho för Live liksom.
Sagan om kängorna; Slutet
Jag har nu haft kontakt med Steel Boots, närmare bestämt kronan på verket, spindeln i nätet, boven i dramat. Högsta hönset. Ja, nu fattar ni nog, jag behöver inte förtydliga mig ytterligare härifrån. Det är ett under att mannen lyckats logga in på internet och hur han lyckas bedriva global försäljning är för mig ett mysterium större än hur Gonza blev en ”kändis”. Som ni kanske anar är jag inte något vidare imponerad av honom, då han inte riktigt vet hur man är tillmötesgående eller ens skriver korrekta meningar.
När han svarar med en halvfärdig mening i bruten engelska för tredje gången utan att verkligen ge mig svaret jag söker så börjar jag helt klart fundera på om den här slovaken råkat lägga sina trätänder i whiskey över natten, för han kan ju inte vara vid sina sinnens fulla bruk. Efter ganska många om och men, och ett minskande antal artighetsfraser har jag alltså till slut fått reda på att de inte ersätter frakten jag betalade för att kängorna skulle skickas ut från första början. Dvs $19.90. Ej heller får jag de två hundra kronorna det kostar att skicka tillbaka dom till Slovakien, utan får därefter en rabatt på nästa order som kompensation istället. Vad jag däremot INTE kunde lista ut ur hans smått kryptiska ordalag var hur mycket rabatt det rörde sig om, och om det då ens var värt att beställa nya. Efter en snabb titt i deras övriga sortiment slog dock tanken mig att de här kängorna nog får behållas. De är här nu, och ser inte ut som jag tänkt mig, men de är fasligt snygga ändå. Så för att inte riskera att bli av med ~400:- och tvingas vänta i flera veckor på ett par nya kängor som ändå bara är tänkta att bli helsvarta så bestämde jag mig i morse för att behålla dom. End of story.
Den aldrig sinande rapporteringen från spelens värld, Del en miljon:
Donkey Kong Country
Linnea har länge uttryckt sin oförstående inställning till Donkey Kong i ganska osmickrande ordval som kan uppfattas som rent kränkande om man är apan i fråga, och detta är något som jag halvt om halvt faktiskt har accepterat och till viss del förstått. I de flesta spel är han rent ut sagt ett jävla gissel, en karaktär man helst av allt skulle vilja göra ett par förbannade tofflor av, trots att jag både är vegetarian och kanska fredlig av mig. Men speciellt Country-serien (som heter Super Donkey Kong i japanska versioner) är en serie som legat mig varmt om hjärtat sedan många år. Den definierade Super Nintendo-eran för mig, och har än idag ett stort sentimentalt värde även om det kanske inte känns lika fantastiskt att spela nu som för 14 år sedan (ettan kom 94, tvåan 95 och trean 96).
Men Linnea visste ju inte det, hon har aldrig suttit med ett av de där spelen på samma vis som jag gjorde, med en kompis i co-op mode, med tårar, skratt och stridsvrål. Så jag bestämde mig helt sonika för att rota fram första delen (som för övrigt är på väg till mig i japansk tappning, om säljaren bara skyndar på lite) och besudla henne med lite apkärlek. Dag två och drygt 3 timmar faktisk speltid senare rullade sluttexterna på spelet. Jag insåg ganska snabbt att vi bara klarat halva spelet om man ser till procenten, dvs vad man upptäckt, men jag är inte den som är den. Vi har ju två delar till att roa oss med. Linnea erkände sig glatt lite botad från det svåraste Kong-hatet, men det tar nog tid att få henne att glömma vilken jävla skit han är i Mario Kart-serien.
NYA FULA KÄNGOR
Idag fick jag mina nya kängor som jag beställt från Slovakien. De kostade ganska exakt 1000:- med frakt. Det är lite saftigt då man kan komma undan med 800 för ett par t.o.m. här i Sverige, men vad som gjorde dom värda pengarna var den snygga utformningen (rejälare utseende och tjocka sulor) och färgen. Men när dom kom fram såg dom inte riktigt ut som i webbutiken om man säger så.
Jag har mailat lågliven för att kräva pengarna tillbaka, väntar otåligt på svar.
XBOX SER SKIT UT PÅ HDTV
Eftersom det i vanlig ordning är helt jävla omöjligt att fynda på Tradera så missade jag naturligtvis mitt senaste objekt som jag vaktat i en vecka. Sista dagen började idioterna småbuda och priset drog iväg. Tjurig som jag då blev slängde jag i en piratad version av spelet i Xboxet för att liksom spela det ändå. Det. Såg. PISS ut! Nu vet jag inte riktigt om det finns något vis att optimera bilden på, men ”vanliga” Xbox ser suddigare ut på HDTV än vad N64 nånsin gjort.
BIDRAGET DRÖJER
Jag har ännu inte fått bidraget från försäkringskassan, och det skulle jag ha fått vid det här laget. Jag misstänker starkt att det har något att göra med att jag aldrig åkte till Mora med arbetsförnedringens jävla skitbuss. Dom hade alltså ”chartrat” en buss som vi värdelösa puckon skulle skyfflas in i för att åka till Mora på en mässa av något slag, med motiveringen ”500 lediga jobb!”, och när man kikade närmare på deltagande ”företag” så rörde det sig om att antingen kränga skogsmaskiner eller flytta till Norge. Men jag ingår liksom i en åtgärd som handlar om praktik, som handlar om att pengarna inte går via arbetsförnedringen utan via försäkringskassan och Region Vision (som förvisso är på uppdrag av ams – men samtidigt är ansvariga i slutändan). Jag språkade med min handledare på projektet och han sa att han skulle kontakta klimakterievarelsen på arbetsförnedringen och meddela att jag slipper forslas till Mora för att göra bort mig bland samhällets bottenskikt. Men eftersom inga pengar verkar komma misstänker jag som sagt att det där lilla helvetet på arbetsförnedringen hittat ett sätt att sätta käppen i hjulet för mig ändå.
ICHI ÄR EN NONCHALANT JÄVEL
15 dagar efter avslutad auktion kom så spelet fram. Inte ETT enda ord skrev han till mig. Jag försökte kontakta honom upprepade gånger utan framgång – samtidigt som alla andra som vunnit auktioner av honom fick kontakt och sina grejer nästan dagen efter. Jag började ana att mina mail fastnade i någon form av filter i hans inbox och fick en bekant att skapa kontakt med honom, och vidarebefordrade min fysiska och elektroniska adress. Han svarade snabbt och glatt min bekant, men till mig vände han sig aldrig. När han vägrade skicka paketet då han inbillat sig att mitt namn ”inte var på riktigt och således inte gick att posta till” (jävla dumhuvud) så sa han det till min bekant istället för direkt till mig. Efter ännu mer om och men så kom alltså SFC-spelet fram idag, oskyddat i en klen jiffy. Och aldrig ett ord fick jag ur honom. Den jävla stollen kan ju lätt räkna med att jag inte sätter något omdöme på honom. (För det går inte att lämna negativt när varan faktiskt anlänt, jag väntar ut tidsbegränsningen istället och ger honom indirekt ett ”neutralt” istället.)
