Min legendariska otur fortsätter att gäcka mig. Det är väl egentligen inte något jag längre är förvånad över, men det tär ju på mitt hopp om att nån gång kunna sålla mig till den normala befolkningen som har en hälsosam blandning mellan tur och otur. På sistone är det i princip två nya grejer som kommit hem. Det är en Fairchild Channel F och ett arkad-PCB på det fantastiska shmuppet ESP.Ra.De. Om vi skulle ta och börja med Fairchild.
Här är ”paketet” jag fick, och ja ni läste rätt, fick. Men det slutar naturligtvis inte lyckligt där utan min glädje skall förintas. När jag inspekterade konsolen närmare visade det sig att bildsladden var ett hemmabygge av sällan skådad art. Den tidigare ägaren hade känt behovet av att helt sonika klippa av antennsladdens uttag och ersätta den med ett annat uttag (som följer samma standard överallt, så det var ju mäkta onödigt). Detta hade personen i fråga löst genom att först skala av lite plast på båda sladdarna, tvinnat signal-, sköld- och jordtrådarna huller om buller, lindat in allt i metallfolie och sen tejpat med vanlig tejp något varv. Med andra ord en total dödsfälla både för konsol, tv och eventuella hemmafixare. Och bilden var skakig, suddig och flimrande på test-tv’n hemma hos en bekant. Således blev mitt första ingrepp som totalitär doktor att göra om detta snedsteg. Jag inhandlade svart eltejp (då jag inte har någon lödkolv fick allt lösas med tejp, men inte med vanlig tejp snälla nån) och satte ihop signaltrådarna. En rejäl omgång eltejp och sedan drog jag jord- och sköldtrådarna över detta och tejpade rikligt med eltejp en andra gång, och en bit upp på varje sladdända. Bilden blev stabil och klar.
Vi kör igång spelen och har roligt i någon minut, innan jag inser vad som fortfarande är problemet som gör att konsolen står undanstoppad i en kasse. Player 2-kontrollen registrerar inte ”upp”. Jag skruvade isär joysticken och letade efter lossnade sladdar eller smutsiga kontaktytor, men inget sådant fanns att upptäcka. Eftersom kontrollernas sladdar sitter fast i konsolen var jag alltså också tvungen att undersöka den ändan, och det var lättare sagt än gjort. Efter vad som måste ha varit en miljards miljarder skruvar i olika storlekar, kön och övertygelser kom jag så in till kontrollernas ingång. Alla sladdar satt där de skulle även där. Jag gav upp.
Här har vi nästa projekt. Den svarta lådan till vänster i bild är en supergun. Det är en maskin som gör att man kan spela arkad-PCB’s (printed circuit boards, till höger i bild) på vanliga tv-apparater. Spakarna uppe på är RGB-reglage där man kan kontrollera styrkan i respektive färg. Knapparna är ”myntinkast”. Jag köpte den custom made av en kille i England för 1500 kronor. Den är konstruerad att i första hand hantera spel från Cave och liknande, det vill säga shoot ‘em ups med två eller max tre knappar. Kontrollportarna är till Neo Geo, så jag fick dessutom köpa till en 180 kronors konverterare som möjliggjorde spel med Dual Shock. Nyligen fick jag alltså hem ESP.Ra.De, Espgaludas föregångare och det finns inte portat till någon hemkonsol, så det var PCB eller inget som gällde. 1050 kronor kostade kalaset med försäkrad frakt.
Nu visade det sig emellertid ligga till så, att Cave-spel allt som oftast kör i 58hz. I alla fall alla deras spel från en specifik tidsperiod. Detta skulle enligt rykten skapa problem på vissa tv-apparater, men att det hörde till ovanligheterna. Båda mina tv-apparater har det där problemet. Jag kan med andra ord inte spela spelet alls förrän jag köpt en ny tv. Och det har jag inga planer på att göra de närmsta 5 åren eller så.
